Zonen regn på en sida sol på den andra

Växtlighet och vatten

Kategori

Bild: Guenter M Kirchweger

Nordens naturlandskap har formats av inre och yttre krafter inom extremt varierande miljöer beneath hundratals miljoner år.

Lästid 19 minuter

Det här avsnittet handlar angående klimat- samt vegetationszoner, vattnets betydelse, dess fördelning samt vattnets kretslopp. Avslutningsvis kommer vi för att titta lite på jordens vattenresurser samt några relaterade utvecklingsfrågor.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar du längre ner inom texten.

Klimatzoner

Stora områden på jorden har likartat klimat. Dessa områden kallas klimatzoner. inom en klimatzon är klimatet snarlikt, dock inte identiskt. Klimatet påverkar också vegetationen. Därför finns det mot exempel regnskog i den tropiska zonen som besitter det varmaste klimatet, medan växtligheten existerar karg inom polarzonen.

Det på denna plats avsnittet handlar om klimat- och vegetationszoner, vattnets innebörd, dess fördelning och vattnets kretslopp. Avslutningsvis kommer oss att titta lite vid j

Nederbörd

Lästid 3 minuter

Nederbörd existerar regn, vit nederbörd eller hagel - dricksvatten som inom olika form eller gestalt faller ifrån himlen. All nederbörd orsakas av för att fuktig atmosfär tvingas stiga och därefter avkyls högre upp inom atmosfären. Då övergår vattenångan till vattendroppar eller snö.

Det finns flera anledningar mot att luftmassan avkyls samt avger nederbörd. Ett modell är då en varm och fuktig vind tvingas stiga då den möter en fjäll. Luften kyls då från varefter detta börjar regna.

Det kan även börja regna om ett kall samt en varm luftmassa träffas. Då stiger den varma luften upp över den kalla samt avger nederbörd när den avkyls. Detta kallas på grund av frontregn.

Den tredjeplats orsaken mot att nederbörd uppstår existerar över varma och fuktiga områden. Då stiger atmosfärisk luft snabbt inom höjden samt kyls från på högre höjder var den avger nederbörd - som nära ekvatorn.

LÄS MER:Klimat

LÄS MER:Atmosfären, moln och vindar

Litteratur:
W. F. Ruddiman, Earth's climate: past and future, Freeman,
Jörgen Bogr

Hur mäts globalstrålning?

Glaskupolerna ser även till för att utbytet från långvågig värmestrålning minimeras. Väldigt enkelt fungerar instrument sålunda att då solen lyser på den svärtade översta skiktet blir den varm. Ju mer solstrålning desto varmare blir ytan.

Skillnaden i temperatur hos den svarta översta skiktet och den underliggande instrumentkroppen mäts tillsammans med hjälp från en därför kallad termostapel. Temperaturskillnaden existerar ett mått på den inkommande solstrålningen.

Genom kalibrering från globalstrålningsinstrumentet mot noggranna referensinstrument kan den inkommande solstrålningens effekt nära markytan bli mättad i mot exempel watt per kvadratmeter (W/m2). Genom att summera de momentana effektvärdena ovan tid erhålls den instrålade solenergin per ytenhet beneath exempelvis ett timme, en dygn, ett månad alternativt ett helt år. på grund av månads- samt årsvärden från globalstrålning använder vi vid SMHI ofta enheten kilowattimmar per kvadratmeter (kWh/m2). inom andra länder är även enheten megajoule per kvadratmeter vanlig (MJ/m2).