Skygg varelse rå
RÅDJUR rå3~jɯ2r, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(ro- &#x; rå- osv. råd- Se till övr. varelse, sbst.1)
Etymologi
[fsv. radiur; jfr dan. o. nor. rådyr, eng. roe-deer; från RÅ, sbst.5, o. vilt, sbst.1; jfr äv. isl. rádýri]
hjortdjuret Capreolus capreolus Lin.; äv. allmännare, med inbegrepp av andra (utländska) raser av släktet Capreolus J. E. Gray. Jngen bonde skall skiute rådiur alternativt högdiur. G1R (). Stiernhielm Herc. (, ; bildl.). Rådjuret finnes utbredt öfver hela Europa med undantag af norra och mellersta Ryssland samt norra Skandinavien. 1Brehm 1: (). detta asiatiska rådjuret (Capreolus pygargus). Därs. Rådjurets kött existerar mört samt utsökt inom smaken. StKokb. (). &#x; särsk.
a) inom jämförelser; särsk. med tanke på rådjurets snabbhet o. vighet. plats han .. Snabb, likt skogens rådjur i sitt lopp? Ossian 1: 5(). Qvick vilket ett rådjur. Almqvist Grimst. 29(). (Märren) springer .. som en rådjur. Nilsson Bombi ().
b) (mera tillf.) om rådjurshud l. rådjursskinn. Förbundet
Sök i tre ordböcker vid en gång
MÄNNISKA män3i&#x;a2 (förr äv. tillsammans tonvikt vid i; jfr Swedberg Schibb. ()), äv. (i vitter stil l. ngt vard.) MÄNSKA män3&#x;a2, f.||(ig.), stundom m. (BOlavi 33 a(), Hirn Skrin. 38()); best. -an; pl. -or (G1R 1: 32() osv.) ((&#x;) -ar Berchelt PestOrs. H 4 b(); -er föda. 4: 19(NT ), mörk Gensw. G 7 a()).
Ordformer
(menischi- menisk- &#x;c. meniski- &#x; mennersk- c. menneski- mennigsi- mennischi- mennisk (i vers). mensk (i vers). människ- (-e-) osv. människi- (-e-, -kj-) &#x; män´sk- (-e-, -nn-) c. (i vers) &#x; (i vers). menn´ski- (-kj-) (i vers)&#x; mänsk- (-e-) c. osv. mänski- (-e-, -nn-, -kj-) &#x;)
Etymologi
[fsv. människia; liksom d. menneske, isl. manneskja, av fsax. menisko, motsv. mnt. mensch, minsch, mht. mensche, mensch, t. mensch; eg. substantivering av en fsax. adj. mennisc, avledn. av man (se MAN, sbst.2) o. motsv. fsv. mänsker, mild, givmild, fd. mensker, god, givmild, isl. menskr, mänsklig, got. mann
Inläggav Grisodlar'n »
Dagens numeriskt värde naturväsen, tomten och skogsrået: .
TOMTE (Paleoanthropuz Gnomi)
”Tomten jobbar hela året för för att emotta sina midvintergåvor. detta är just gåvor samt ingalunda fråga om något blot. detta finns självklart kulturella skillnade när detta gäller gåvornas natur samt beror väl också vid hur resehandling väl tomtarna förmedlat vilka gåvor dem föredrar. Hustomtar har ju hjälpt människor i princip ända sedan människan började bygga bosättningar och människorna fortsätter ju att ge samma sorts gåvor liksom sina förfäder.
dem traditionella gåvorna bland exempelvis folk ifrån Torshemstrakten brukar vara en rågat tallrik korngrynsvälling, ett rejäl sup, ett uns tabac samt kanske lite rotknölsbröd alternativt lite sylt. Ibland besitter vissa tillsammans med framgång gett tomten en par alnar värmande ylletyg av härlig kvalité. Tomten må existera ett anspråkslöst väsen, dock glöm till all sektion inte försvunnen en klick smör inom gröten.
Ve den som får en vredgad tomte vid halsen. inom värsta fall kan detta sluta liksom