Smält koppar på härd korsord

STÅL stå4l, sbst.1, n. (G1R () osv.) ((&#x;) r. l. m. ApotT , s. 13,VGR , Verif. s. (: förstol)); best. -et; pl. (om olika slag) =.

Ordformer

(staal(l) &#x; (: staallbogha). stal (: stalbogha)&#x; (: Stalkista). stall- inom ssgr c. (: stallstång)&#x;c. (: Stallbärg). stål (-o-, -åå-, -el(l), -hl, -ll) (: Stålbogar, pl.) osv. Anm. Skrivningen stall- torde bero vid felskrivning l. association mot STALL, sbst.2)

Etymologi

[fsv. stal, n.; motsv. fd. staal, n. (d. stål), nor. stål, n., fvn. stál, n., mlt. st&#x;l, m., mnl. stael, n. (nl. staal), fht. stahal, mht. stahel, st&#x;l, n. o. m. (t. stahl); jfr fsax. stehli, fris. stel, stial, feng. stīele (eng. steel), alla ifall föremål från stål (o. ämnet stål), avledn. från (stammen i) STÅL, sbst.1; sannol. etymologiskt identiskt tillsammans med avest. staxra-, stark, fast; till den utvidgning från roten inom STÅ, v., som föreligger i sanskr. stákati, står mot, o. STAG]

1) ifall smidbar järnlegering som (på grund från jämförelsevis upphöjd kolhalt

Ordlista med trädgårdstermer

 

Trädgårdskulturen har inom alla tider fokuserat vid förökning. Därför kryllar detta av facktermer inom just det ämnesområdet, som stratifiering och F1-hybrid. Här får du känna till vad dem orden betyder - samt många fler!

Acklimatisering

Växtens anpassning mot ny miljö och ändrade klimatförhållanden. enstaka växt liksom drivits upp inomhus till senare utplantering kan ej acklimatiseras direkt, utan måste vänjas stegvis vid utelivet - titta Avhärdning.

Adult

Vuxenfasen inom växtens liv då den är mogen att växt, få frukter och små frukter från växter. Hos ettåriga växter inträder den efter bara någon månad. Hos fruktträd är kapabel det ta decennier, hos vissa bambuarter hundra kalenderår. Hos murgröna förekommer både en adult och juvenil fas vid samma individ. Man kunna se hur bladen förändras och ser annorlunda ut i den adulta delen av plantan.

Adventivknopp

Ett skottanlag såsom normalt ej bryter fram. Kallas även sovande synorgan. Om växten skadas, mot exempel från beskärning alternativt gnag, dirigeras

Sök i tre ordböcker vid en gång

JÄRN jæ4rn, n.; best. -et; pl. (i bet. olika slag från järn samt i bet. 3&#x;7) = ((&#x;) -er Rinman JärnH 56(; ifall olika stöt av järn)).

Ordformer

(jarn (iarn) &#x; jern (jernn, iern, iernn, gern, giern, yern, hiern) &#x; jeren (geren) &#x; järn (iærn, järnn, giärn, hiärn) osv. jären (järenn, järan) &#x; &#x; Anm. 1:o dem tvåstaviga formerna jären, jeren osv. avse ett (dialektiskt) uttal tillsammans stavelsebildande n. 2:o Den gamla dativ-formen i sg. obest. järne [fsv. iärne] förekommer ännu hos Bureus Suml. 36 (c. af Järne))

Etymologi

[fsv. iärn (i bet. 1, 3, 5, 6), motsv. d. jærn (jern), nor. jern, isl. íarn (eárn), járn, jarn, ísarn, got. eisarn, fsax. isarn, fht. isa(r)n, t. eisen, feng. īsern, īren, eng. iron; lånat närmast ifrån kelt. spr. (jfr gall. Isarno- inom personnamn, ävensom fir. iarn, iarand, järn). &#x; Jfr ISEN,ISER.&#x; Anm. Ssgr tillsammans EISEN-behandlas beneath ISEN]

1

SMED sme4d, vard. äv. sme4, förr äv. SMID, angående person m.//ig., om vilt m. l. r.; best. -en; pl. -er32 (SthmSkotteb. 3: () osv.) ((&#x;) -ar Hambræus Erasmus A 5 a(), Söderhjelm JakobstadH 1: (i handl. fr. )). Anm. I pl. best. sammanträffar i ä. språkprov d.o. böjt efter andra deklinationen med pl. best. från SMIDARE,under vilket ord former av detta slag behandlas.

Ordformer

(sme (-ee) (: Grofsme), c. &#x; (: smefröt , sg. best.). smed (-ee-) osv. smedden, sg. best. smedt &#x; smet &#x; (: smettongh). smid &#x;c. smidt &#x; smäder, pl. obest. )

Etymologi

[fsv. smedher, smedt, smet, smiþer, smiidh, smit, äv.: timmerman, sv. dial. sme, smidd; jfr fd. smedh, smidh (d. smed), fvn. smiðr (nor. dial. sme, smid, smi), fär. smiður, fsax. smith, mlt. smit, smet (lt. smid), mnl. smit (nl. smid), ffris. smeth, smid (fris. smid), fht. smid, smit, mht. smit (t. schmied), feng. smiþ, äv.: timmerman, meng. smið (eng. smith); jfr äv. got. aiza-smiþa,